Normalt sett har arbetsgivaren ett ansvar över för vad som händer på en arbetsplats när det gäller olyckor och skador och måste arbeta förebyggande med arbetsmiljön för att undvika olyckor och ohälsa. Men vad gäller när en arbetstagare arbetar hemifrån?
Arbetsgivaren har ju som regel sämre koll på vad och hur arbetstagaren utför sitt arbete när det utförs från en annan plats än arbetsplatsen. Särskilda riskbedömningar och skyddsronder genomförs sällan i hemmet. Vad händer då om olyckan är framme? Arbetstagaren snubblar över hunden när hen reser dig från datorn och slår ut en tand eller råkar spilla hett kaffe över sig när kaffekannan välter. Kan dessa olyckor klassas som arbetsskador?
Hade du snubblat över en hund på väg till fikarummet på jobbet hade det förmodligen bedömts som arbetsskada. Likaså om du häller ut en kaffekanna med hett kaffe över dig i fikarummet.
Nyligen kom två domar från Högsta förvaltningsrätten som innebär en striktare tolkning om olyckan skett i hemmet eller på en arbetsplats när arbetsskadeersättning ska utgå.
Enligt förarbetena till socialförsäkringsbalken klassas i regel olyckor som händer på en arbetsplats och arbetstagaren utför sitt egentliga arbete som arbetsskada och i allmänhet även annat som skett på arbetsplatsen. Tolkningen har hittills varit generös. Även olyckor utanför arbetsplatsen kan vara arbetsskador om de inträffar när arbetstagaren är i tjänst och är som det heter i förarbetena ”stadd i arbetsgivarens ärenden”.
Men om ”samma olycka” händer i hemmet vad gäller då? I en nyligen avfattad dom snubblade en arbetstagare över sin hund och slår ut en tand när hen arbetar hemifrån. Ostridigt var att det var en olycka, att den skedde i hemmet, att den skadade arbetade beordrat hemma och att en tand skadades. Men sambandet mellan olyckan och arbetet var för svagt.
I den andra domen var ett barn inblandat och tandskadan uppstod då barnet och arbetstagaren krockade. Arbetet var beordrat att utföras hemifrån. I detta fall konstaterades att olyckan hade samband med arbetet (de krockade när arbetstagaren böjde sig ner för att hämta en sladd som lossnat från datorn), arbetet var beordrat av arbetsgivaren att utföras hemifrån.
Av dessa domar framgår det bland annat att en striktare bedömning av själva orsaken till skadan görs beroende på om arbetet skett i hemmet eller på en arbetsplats. Olyckan får inte vara orsakad av något som mer hör till ”privatlivets” och ”det dagliga livets faror” än om samma sak hänt på en arbetsplats där bedömningen är mer generös. Detta gäller även om arbetet hemifrån var beordrat. I båda fallen avslogs ersättningsanspråken med hänvisning till arbetsskada.
Slutsatsen som kan dras är att med dagens hybridarbete som sker både hemifrån och från en arbetsplats, kan det ha betydelse för var och hur en olycka sker när det gäller ersättning för arbetsskada. Vad som orsakat skadan och om arbetet skedde frivilligt eller var beordrat att utföras hemifrån. Är sambandet för löst och olyckan tillhör ”det dagliga livets faror” är risken stor att ingen ersättning utgår.
Dessa domar borde föranleda att både arbetsgivaren och arbetstagaren funderar över i vilken omfattning arbete bör utföras hemifrån med tanke på att arbetsskadeförsäkringen inte i fortsättningen kommer tolkas lika generöst som tidigare om skadan sker i hemmet. Arbetstagaren riskerar i fortsättningen att bli utan ersättning även om olyckan skett under arbetstid.
Text: Lise-Lotte Argulander, Företagarna